|
|
Vad tycker vi?
Detta tycker vi:
- Bakgrund och motiv / Motiv till emissionen och vad man skall använda pengarna till.
- Riskfaktorer / med hög riskinsikt har bolaget koll på vad som kan gå snett. Ju fler beskrivna risker ju bättre beredskap räknar marknaden med att bolaget har.
- Tydlig information under villkor och anvisningar / Detta är bland de vanligaste frågorna vid otydligt skrivna anvisningar.
- Värdering / på vilka grunder har värderingen skett?
- Är bolaget VPC-anslutet/ Om inte - hur sker registreringen av aktieboken?
- Presentation av bolaget /Verksamhet, produkt, marknad och konkurrenter. Förstår du beskrivningen?
- Styrelse och ledning /fyllig presentation av ledningen, entreprenören och styrelsen. OM någon varit inblandad i konkurs det senaste fem åren skall detta informeras. Samtliga i styrelsen och ledningen skall ha genomgått kreditupplysning - fråga om detta! Den sistnämnda punkten är en av de viktigaste punkterna du har att titta på som investerare. Erfarenheterna säger att har en person uppträtt tvivelaktigt och är dömd eller har skatteskulder så upprepas mönstret igen i företagssammanhang.
- Emissionshistorik med antal aktier, kr/aktie etc. de tio största ägarna i bolaget och deras innehav.
- Avtal, patent, samarbeten. Ev. optionsprogram.
- Exit, en av de viktigaste frågorna för en investerare. När är den planerad?
- Balansräkning BR, Resultaträkning RR
- Bolagsordning samt övrig finansiell information
Vad tycker Finansinspektionen?
I princip vill Fi ha samma krav på skrivna memorandum som prospekt godkända av Finansinspektionen. Fi vill gärna se sig som en självutnämnd granskare även för memorandum.
Först lite regler:
Beloppsgränsen för prospektskyldighet höjdes 2006 från 300.000 kronor till cirka 9 miljoner kronor. Detta innebär att ett antal erbjudanden till allmänheten, som tidigare skulle ha granskats och godkänts av FI, nu genomförs utan reglering och tillsyn. Detta innebär att om bolaget är publikt så kan ett memorandum förmedlas ut på marknaden med ett intaget kapital om maximalt 9,3 miljoner kronor (1 miljon euro). Tidsgränsen är ett år. Man kan alltså inte lägga emission till emission för att undgå prospektskyldigheten. Privata bolag som ej är publika har fortfarande kravet om maximalt antal poster om 200 stycken. Det är alltså en begränsad krets man får vända sig till. Dessa emissioner kallas för Private Placement.
Varför Fi nu granskar beror på en annan lagstiftning i Sverige jämfört med den inom EU i ett visst avseende. Undantaget från prospektskyldighet för erbjudanden där det sammanlagda beloppet motsvarar mindre än 100 000 euro gäller inom hela EES, medan undantaget från prospektskyldighet där det sammanlagda beloppet motsvarar högst 1 miljon euro bara gäller inom Sverige. Finland, Norge och Danmark tillämpar den övre gränsen för prospektskyldighet, d v s 2,5 miljoner euro men har istället valt att införa nationella regler för erbjudanden mellan 100 000 och 2,5 miljoner euro.
Privat eller publikt bolag?
I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag. Enbart publika aktiebolag får sprida finansiella instrument till allmänheten genom annonsering och/eller bli föremål för organiserad handel på en börs eller reglerad marknadsplats. Publika aktiebolag måste ha minst 500.000 kronor i aktiekapital samt beteckningen ”publik” (publ.) i eller i anslutning till firmanamnet. Det finns även krav på tillsättning av styrelseledamöter och VD samt särskild informationsplikt gentemot aktieägare.
Enligt 1 kap 7§ i den nya aktiebolagslagen får ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag inte sprida finansiella instrument som bolaget har gett ut genom annonsering.
Max 200 poster i en emission för privat bolag
Ett privat aktiebolag (eller en aktieägare i ett sådant bolag) får inte heller på annat sätt sprida värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva sådana. Detta gäller inte om erbjudandet enbart riktar sig till en krets som i förväg har anmält intresse för sådana erbjudanden så länge antalet utbjudna poster inte överstiger 200. Ett privat bolag kan med andra ord rikta ett emissionserbjudande till en obegränsad krets icke-kvalificerade investerare som på förhand har registrerat sitt intresse hos exempelvis en finansiell rådgivare för icke publika erbjudanden. Som icke-kvalificerade investerare menas i detta fallet privatpersoner.
|
|
